Nej, det verkar som om Thailand inte blir av förrän i november. Så nu ändrar jag bloggtiteln och väntar på andra äventyr som förhoppningsvid blir av i april. Hörs sedan!

//J

Slut på del ett.

Man anpassar sig fort, alltså. Jag tyckte ju redan från början att det kändes ganska jobbigt att åka från Kristina och nu, när jag lagat middag till henne och vi tagit en tupplur i varandras armar, undrar man ju var i hela världen man annars skulle vilja hålla hus.

Resten av bandet åker på solcharter på lördag för att slicka såren. Jag har inga sår att slicka så jag blir kvar men det vore skönt att åka upp till Jämtland en sväng. Eller typ Oslo.

Och det var det. Vi tog oss bara till Terminal 5. När vi hör något nytt om huruvida vi ska åka skriver jag mer här men tills dess får ni ha det så bra och tack så mycket för uppmärksamheten.

//Jimmy

Jaha, det var tydligen hett stoff att vi blev kvar i stan. TV4-nyheterna ryckte ut och intervjuade oss. Vet inte riktigt hur jag skulle ha ställt mig till det men det är kanske spännande att ett svenskt rockband hamnar mitt i en storpolitisk konflikt och dessutom finns mitt i centrala Stockholm för att kunna bli bekvämt intervjuade över några koppar kaffe. Jag fick göra en telefonare med SR Jämtland också, men det kändes bra. Det var Johanna Gadd som intervjuade och henne har jag väldigt stor journalistisk respekt för. Det blir säkert bra i Fyran också, jag blev bara lite avigt inställd när jag föreslog att vi skulle använda något av studierummen med panoramafönster uppe i Skrapan och fick till svar att det funkade inte alls, vi skulle se ut som "ursäkta uttrycket, fyra negrer". Jag blir så upprörd när jag hör sådant där skitsnack, det är ju helt uppenbart att vi är sex personer.

Julia blir vjuad i Fyran.

Nu kom besked om att festivalen är inställd. De hoppas kunna hålla den senare när läget stabiliserat sig. Nu har jag en reskassa till övers och Nitty Gritty nyöppnar om en kvart!

3000 kronor taxi senare är vi tillbaka hemma hos mig i Skrapan. Det positiva nu är tröstfrukosten man kan kosta på sig. Brämhults juice, Arvid Nordqvists kaffe, julvört, gräddost, rökt ren och så vidare. Nu bidar vi vår tid och väntar på besked från Thailand.

Arlanda

På Arlanda nu, pratade nyss med festivalen i telefon och de sa uttryckligen till oss att inte åka. Jävla skit. Nu väntar vi på fler besked, så det är väl bara att ringa taxi och ge dem samma instruktioner som de fick på vägen hit:

Ångest.

Ja, vår allmänna konsensus är att vi kliver på planet till Amsterdam i morgon bitti och chansar på att vårt plan därifrån inte blivit inställt. Jag menar, worst case scenario är en semester i Amsterdam och jag kan tänka mig värre. Jag ska ringa till Schiphol igen om trekvart och kolla vad de vet.

Här är lite bilder så länge:

Replokalen på mitt gamla jobb, där vi var i dag.

Mäktiga baspedaler.


Mäktig bas.


Det fanns tid för spel.


Nu sitter vi hemma hos mig och vakar, vi och våra flightcase.